Mörkrädd.

Ibland blir jag lite mörkrädd, oftast är det ingen fara, men ibland, som idag, blir det lite värre. 

När jag körde in på vägen utanför vårat hus såg jag de två rådjuren inne på grannens tomt å när jag körde in mot vårt hus så tassade dom runt hörnet på huset. 

Genast kännde jag lite oro för att kliva ut bilen...

Jag har nämligen fått för mej att dom kanske får lite panik å springer på mej. 

I know, helt löjligt. Men men så tänker jag ibland.

När jag väl kommit in å suttit med Ralf i soffan ett tag så bankar det till på rutan i datarummet. Jag ser hur Ralf blir helt stimmig å bara glor mot det rummet. 

Jag som i detta läge var helt lugn säger högt, Vad gör du Tus, jagar du nattfjärilar?

Inser ganska snabbt att det nu är väldigt tyst i det rummet så jag smyger ut i hallen för att försäkra mej om att Tus sitter i fönstret. 

Det gör han INTE! 

Aaaaahhhhhh! 

Tittar tillbaka på Ralf som fortfarande sitter på spänn.

Jävlar så äckligt!

Det kanske var ett rådjur som råkade gå in i fönstret. Jag ska tänka så iallafall till Stefan kommer hem, för nu är jag lite mörkrädd...

Huuuuaaa. 

God natt 

Här ser man ett av rådjuren i söndags då de oxå gärna var vid huset.